tisdag 21 december 2010

Mass effect 2

Mass effect 2 är en science fiction Rpg/third person shooter hybrid, spelet är utvecklat av bioware och är uppföljaren till det suveräna spelet Mass effect. Rent generellt kan man säga att mass effect 2 har lagt mycket krut på att förbättra actionupplevelsen i spelet men jag håller inte med om alla ändringar. Man kan inte heller köra bil och mass effect 2 är i allmänhet mer mainstreamat och det är både på gott och ont.

 Mass effect 2 har fortfarande en suverän story och utan att avslöja för mycket så är man fortfarande commander shepard som mot alla odds ska ta hand om det som ingen annan klarar av.

Nämligen att tappa kvinnor..... YEAH !
Den stora delen av spelet handlar om att resa runt i Biowares galax och rekrytera exceptionella individer som anhängare för att överhuvud taget ha en chans att klara av att åter igen rädda galaxen.

Det finns förstås uppdrag vid sidan av men det är mer strömlinjeformat och uppdragen hamnar i ens knä på ett sätt som tar bort de utforskningsmomenten som ettan hade.

De som har spelat ettan kommer att stöta på en del bekanta ansikten som t.ex Garrus här nedanför.

Garrus är tillbaka...... YEAH !
Mass effect 2 är ett storydrivet spel men bioware har som sagt lagt mycket krut på att förändra striderna och det är för mig både på gott och ont.

Man har inte längre oändligt med ammunition och vapnen överhettar alldrig utan man laddar helt enkelt om, något jag saknar från ettan och som dessutom känns korkat. För hur logiskt är det att hoppa från oändliga mängder ammunition till magasin ? de kan säga vad de vill i sin lore men för mig var det en onödig ändring som tog bort lite av mass effect känslan.

Boom headshot !...... YEAH !
En annan sak de har tagit bort helt är ens inventory och man kan inte heller sälja eller köpa diverse utrustning hos handelsmän som man kunde i ettan.

Man hittar alltså sin utrustning medans äventyret pågår så det gäller att vara på hugget så att man inte missar den fetaste bössan i spelet av misstag.

Moar Quarians...... YEAH !
Man kan nu bygga sina egna vapen och uppgradera sitt skepp för att öka chanserna att lyckas med sitt uppdrag som påstås vara ett "suicide mission".

För att samla resurserna till detta så måste man undersöka planeter. Man hittar alltså en lämplig planet och sedan scannar man den med en scanner som man styr över planetens yta och när man tror att man hittat något intressant så skickar man ner en "probe" som plockar upp det som finns där.

Man har inte hur många probes som helst och man mpste dessutom köpa dem så man bör inte bara panga ner dom hur som helst. Man måste nu även tanka sitt rymdskepp vilket också kostar så man kan inte heller bara flyga runt och plocka allting precis hur som helst.

För att vara helt ärlig så var det nog roligare att köra runt i Mako som i ettan när man skulle utforska en planet.

Collector drone...... YEAH
Alienskurkarna i mass effect 2 kallas för "collectors" och är en rälig insektsliknande humanoid som flyger runt och kidnappar folk och det tänker givetvis Shepard sätta stopp för.
 Men jag vill inte avslöja något av storyn i spelet och tänker därför avsluta här med att säga att Mass effect 2 trots allt definitivt är en värdig uppföljare till Mass effect  även om en del av känslan fattas.

Specifika betyg !

Grafik - 10/10 Mycket bra grafik med snygga animationer,effekter och maffiga vyer runtom i spelet.

Story - 10/10 Bioware är kända för att alltid ha välskrivna manuskript och storyn i mass effect 2 är tillräckligt intressant för att få en tia.

Ljud - 10/10 Ett bra röstskådespeleri kombinerat med ett passande rymdsoundtrack som ökar inlevelsen och dessutom är kul att lyssna på.

spelkänsla - 9/10 Spelmässigt funkar allt bra men jag saknar lite den originella mass effect känslan. Spelet är annars väldigt välgjort och spelbarheten är hög men i utbyte mot frihet.

I allmänhet - 10/10 Det går bara inte att neka tian till ett biowarespel. Mass effect 2 har för mig inga brister som drar ner på helhetsupplevelsen och att hacka på småsaker som mest har att göra med personliga åsikter finkar inte heller. Bra jobbat Bioware !

söndag 19 december 2010

Hitman:Blood money

Blood money släpptes 2006 och är det senaste spelet i Hitman serien. Det är enligt mig det bästa spelet hittils i serien och jag hoppas nu 2010 när det gått fyra år sen sist att det fortfarande finns hopp om en bra uppföljare. Men det blir svårt att göra en uppföljare till ett så mästerligt spel som blood money. För även om alla inte tycker likadant så har Hitman serien blivit känd för både allas favoritlönnmördare agent 47 och sin intressanta och unika tolkning av smyg och taktikbaserade spel.

För Hitman spelen går precis som namnet antyder ut på att mörda folk, hur man sen går tillväga och hur skickligt man kan utföra dådet är helt upp till spelaren.


Har man spelat något av de tidigare Hitman spelen så kommer man snart att känna igen sig. Agent 47 är sig lik och spelets upplägg är fortfarande samma som föregångarna. Men det finns även en del nya ideer och de har enligt mig även tagit det bästa från originalet och skapat det mest kompletta Hitman spelet hittils.

Man är alltså agent 47, en klonad yrkesmördare som sägs vara den bästa och som alltid får jobbet gjort oavsett vilka hinder man stöter på.


Blood money har som sagt en del nya ideer samtidigt som man har tagit det bästa från rötterna. En väldigt ny sak i blood money är "notoriety" som handlar om att man gör bäst i att försöka vara så diskret som möjligt. Att vara diskret har alltid varit det ultimata målet i Hitman serien men i blood money handlar det om mer än bara det score man får när man klarat ett uppdrag.

Notoriety gör så att om man t.ex blir sedd av vittnen eller allmänt lämnar bevis efter sig så ökar ens ökändhet och det blir svårare att smyga runt i framtida uppdrag eftersom polisen och vakter blir mer på alerten.


Och när jag pratar om att de har tagit det bästa från originalet så menade jag bokstavligen. Har man spelat Hitman: codename 47 (det första spelet i serien) så kanske man minns att man där kunde köpa utrusting och vapen med de pengar man tjänade under uppdragen.

Detta systemet är nu tillbaka och för att tjäna så mycket pengar som det går gäller det att man utför stöten på ett så skickligt och diskret sätt som möjligt. Detta systemet är enligt mig hur Hitman borde vara eftersom man känner sig extra nöjd efter att ha lyckats planera och utföra den perfekta stöten när man dessutom får en fin summa stålar att spendera på diverse anpassad utrustning.


Men det är inte bara ny utrustning som bäste herr 47 har fått sin arsenal uttökad med. En del andra nya ideer är att man t.ex har fått fler möjligheter att gömma liken. Förr stoppade man dem i första bästa vrå och hoppades innerligt att inte någon skulle hitta kroppen men nu kan man stoppa dem i lådor eller kasta dem över räcken där ingen kan hitta dem.

Sådana platser finns förstås långt ifrån överallt och det är bra att när spelet ur vissa aspekter har blivit svårare att det också har blivit balanserat med en del nya funktioner.

Ytterligare en ny funktion för den som vill vara verkligt diskret och inte lämna några spår efter sig alls är att man t.ex kan knuffa folk över en hög kant så att det ser ut som en olycka. Det finns olika varianter av olycker man kan skapa som har att göra med hur miljön är uppbyggd och lyckas man med att bara använda sig av dessa under ett uppdrag så har man uppnåt perfektion  i mördandets konst.

det bör också nämnas att herr 47 nu även kan slåss med sina knytnävar så att han aldrig är helt försvarslös som det kunde hända i tidigare spel. om man tomhänt går fram till en beväpnad fiende kan man avväpna denne och sen göra en knockout om man så önskar. Det kan vara användbart att slåss om man vill skona någon genom att bara knocka dom men det är inte alltid särkilt tyst så man får vara försiktig.


Hela detta mordiska paketet är sammansvetsat i fyra olika svårighetsgrader och det finns en för alla. Novice, Normal, Expert och pro, på lättaste svårighetsgraden behöver man inte ens oroa sig för notoriety men om man däremot vill ha en tuffare utmaning så får man begränsade sparningar och en på många punkter mer utmanande spelupplevelse.

Blood money är ett spel som jag fortarande efter fyra år varmt kan rekommendera och det är isåfall bara grafiken som är sliten.

Specifika betyg !

Grafik - 9/10 när spelet kom ut 2006 så minns jag att det var riktigt bra grafik men att det ändå fanns bättre. Grafiken är väl anpassad till spelet och har passande effekter och stämningsfulla miljöer.

Story - 9/10 Man ska helst ha varit med sen innan men det är en detaljerad story med en bra twist i slutet som jag tror de flesta kan uppskatta.

ljud - 10/10 Jesper Kyd som även har skapat musiken till de tidigare Hitman spelen är tillbaka i blood money med ett soundtrack som är något av det bästa jag har hört när det handlar om att skapa rätt stämning med enormt välanpassad och vacker musik.

spelkänsla - 9/10 Spelkänslan är stor och har en underbart mordisk stämning men det finns en del spelmekaniska buggar och kontroller som förhindrar en tia.

I allmänhet - 9/10 Blood money är ett riktigt bra spel som inte kan missas av den tålmodiga och taktiske som dessutom gillar en utmaning.

torsdag 16 december 2010

Borderlands

Borderlands är en fps/rpg hybrid som är utvecklat av gearbox. Spelet har ett väldigt oldschool upplägg och har en spelkänsla som är rätt lik gamla klassiska spel som t.ex doom där man gick runt och skjöt på allt möjligt utan någon egentlig bakomliggande story. Det hela utspelar sig på planeten Pandora och du är en skattjägare som letar efter ett mytomspunnet "vault" där det sägs finnas en stor skatt. Det är vad jag förstod hela den bakomliggande storyn och det är inte fel när det kommer ett spel som erbjuder miljontals olika pistoler och gevär framför en vettig story. Borderlands är en unik oldschool upplevelse med ett klassiskt upplägg men som samtidigt har många egna bra ideer.

Spelet går i princip ut på att hitta nya häftiga vapen medans man köttar diverse fiender. Man börjar med att välja en av fyra karaktärer innan man kan sätta igång med att gå upp i level och hitta nya vapen.


Varje karaktär har en har en unik förmåga som bara de kan använda och utmärker deras klass.

Soldier: En av de fyra karaktärerna man kan välja är krigaren Roland som är en typisk soldat. När han går upp i level kan han bland annat specialisera sig på olika vapen och förbättra sin specialförmåga.

Hans specialförmåga är ett automatiskt kulsprutetorn som han kan använda med jämna mellanrum. Det går att förbättra tornet på olika sätt och man kan även ge tornet egenskaper som är mer nyttiga för laget, som att fylla på hälsa och ammunition.


Berserker: Brick är den överlägset största och starkaste av de fyra skattjägarna som man kan välja mellan. Han är den som kan få ut mest av tunga vapen som T.ex granatkastare och raketgevär.

Hans specialförmåga är att han kan gå bärsärkargång med jämna mellanrum. Han slåss då med knytnävarna för massiv skada och får tillbaka förlorad hälsa i mycket snabb takt.




Hunter: Mordecai är en smal och smidig typ som fokuserar på att attackera från långa avstånd. han specialiserar sig på snipergevär och pistoler och gör stor skada med dessa.

Hans specialförmåga är att släppa loss sin fågel som flyger ut och gör stor skada på en fiende.


Siren: Lilith är den enda kvinnliga skattjägaren och är en så kallad "siren", inte en siren som tjuter ut ljud utan den typen som lockar sjömän till att drunkna med vackra sånger. Detta gör dock inte Lilith utan hon specialiserar sig på kulsprutor och list.

Hennes specialförmåga är "phase walk". Den gör att hon blir osynlig och när hon blir synlig igen så gör hon en slags magisk explosion som skadar alla fiender i närheten.



Borderlands är ett klassiskt shoot em up spel men som samtidigt har en del nya ideer. Spelet har även ett multiplayerstöd för fyra personer som är helt suveränt och det är helst så man bör spela spelet.

Specifika betyg !

Grafik - 8/10 grafiken i borderlands är skapad på ett sätt så att det ska se så tecknat ut som möjligt. Lite grann som det komiska valve gjorde i team fortress 2 men gearbox har verkligen gått efter en tecknad look på spelet. Detta passar in på den typen av spel som borderlands är och det hade nog blivit för dyster annars.

Story - jag vill inte

Ljud - 8/10 Spelet har passande musik och bra vapenljud men precis som att det fattas story så fattas det röster.

Spelkänsla - 10/10 spelkänslan är ett spels kärna och borderlands briljerar med en enkel tanke som blivit rätt utförd. Spring, skjut och ladda om med både utflippade vapen och fiender. En befriande simpel spelupplevelse och  i en tid när många spel ska vara realistiska blir spel som borderlands allt mer sällsynta.

I allmänhet - 8/10 Borderlands är inget mästerverk, det är bara ett underhållande spel så som det ska vara. Det som drar ner på betyget är att det är inte något varierat inehåll och miljöerna är ganska lika varandra.















måndag 13 december 2010

Team fortress 2

Team fortress 2 är en fps skapad av valve, men det är inte vilken fps som helst. Team fortress 2 är baserat på Team fortress men tf 2 är ett så stort hopp i utvecklingen att man lätt glömmer bort originalet.

Team fortress 2 är ett multiplayer spel som inte går att spela single player, och av god anledning.
Det är väldigt olikt andra shooters som t.ex counter strike och call of duty, det är nästan en egen genre faktiskt.

spelet skiljer sig mycket från andra shooters både grafiskt och rent spelmässigt. Grafiken är gjord på ett sätt så att allting ser mer ritat och komiskt ut och det passar spelet väldigt bra.

Spelmässigt så handlar det främst om lagarbete och klasser som man kan se på bilden nedanför.
en annan sak när det handlar om striderna är att alla klasser har olika mängder hitpoints och det är bara vissa klasser som ens kan skjuta headshots på fiender för att göra mer skada.

Istället har varje klass fått critical hits istället, när man skjuter på en fiende kan man ha turen att få in en kritisk träff som gör kraftigt ökad skada beroende på vapnet.

I saw a practical problem
Bilden ovanför visar alltså den meny man får efter att man valt ett av de två lagen i spelet, RED eller BLU.
Det är de olika som man kan välja i spelet och för att förstå Team fortress 2 är det viktigt att man förstår klasserna så jag tänkte berätta lite om dom.

Engineer: Det är snubben på bilden ovanför och min personliga favorit. Hans roll i laget är är att försvara basen och ge support med hjälp av de olika byggnader han kan bygga. Han har tre vapen, En shotgun, en pistol och sin massiva skiftnyckel som han använder både för att bygga och för att banka in kraniet på de som är alltför nyfikna. Engineer har vanligtvis 125 hp

Han kan som sagt dessutom bygga saker, tre saker faktiskt. Ett vakttorn som står stilla på en plats och skjuter på alla fiender inom en viss räckvidd med stor eldkraft och precision. Den andra saken han kan bygga är en "dispenser" som delar ut liv och ammunition till alla som står nära, mycket bra support till lagkamraterna.

Och den tredje saken han kan bygga är en teleport, man bygger en ingång och en utgång och sen kan man teleportera sig från ingången till utgången men inte tvärtom. Väldigt bra support när det handlar om att få sina lagkamrater till frontlinjen snabbt.


Umad ?
Heavy weapons guy: En stor ryss som skriker av lycka medans han dundrar iväg död från sin minigun och som samtidigt är den klass som tål mest skada i spelet. Man hittar honom under defense när man ska välja klass just därför att han ofta används som "tank". Han tar med hjälp av medic emot all skada och låter sitt lag bryta sig igenom fiendends försvar.

Han har två stora svagheter, Han är sakta och han kan bara skjuta när han snurrar sin minigun. Den tar tid att börja rulla och medans den rullar är Heavyn VÄLDIGT sakta.

Hans har tre vapen, Sin trogna minigun, En shotgun och sina enorma knytnävar. Han har också vanligtvis 300 hitpoints som är mest i hela spelet.


Come,sing with me !
Demoman : The black scottish cyclops, han är svart, skotte och enögd. Han har också två olika typer av granatkastare och därav namnet demoman. Man hittar demoman under defense och det är för att han har en "sticky bomb launcher" som är ett vapen som kastar ut klisterminor som man kan detonera när det passar bäst. Detta är ett väldigt bra försvar som kan överaska fienden med en hög välplacerade minor och sen, Boom. Hans andra granatkastare är en helt vanlig sådan som gör hög skada men det kräver övning för att bli duktig med den, sen kan man använda den för att skjuta runt hörn och förstöra vakttorn utan att de kan skjuta tillbaka. Ett annat trick som man kan göra med demoman är "sticky jump" man använder sticky bomberna för att spränga sig själv i luften, man såklart ganska stor skada men man kan överraska fienderna med en attack från luften.

Demoman har tre vapen, Stickybomb, Granatkastare och sin spritflaska som han använder i närstrid :D. han har vanligtvis 175 hitpoints.


Pyro: Lagets egna pyroman, beväpnad med en eldkastare som är extremt effektiv på nära håll och sätter fyr på motståndarna. Man hittar honom under offense och det säger sig själv att det är en starkt offensiv klass. En pyro är bäst när han kan komma nära en grupp fiender och sätta fyr på hela bunten och på så sätt skapa kaos och panik om det görs rätt. Pyro är en klass som kan göra mycket hög skada på kort tid och fungerar utmärkt som en slags "Shocktrooper". Två andra lite mer lagnyttiga saker är att pyron med sin eldkastare enkelt kan kolla efter osynliga eller utklädda spies eftersom de börjar brinna. Den andra saken är att han med ett luftblås från sin eldkastare kan släcka brinnande lagkamrater.

Pyron har tre vapen, Sin eldkastare, en shotgun och en brandyxa. Han har vanligtvis 175 hitpoints.


Lets get cooking

Scout : scouten är den snabbaste klassen i spelet och kan även dubbelhoppa i luften vilket ibland ger tillgång till ställen andra klasser inte kan komma till. han bäst på att hela tiden vara aggressiv och är ett konstant hot mot eventuella luckor i försvaret. Han har en shotgun som är förödande i närstrid och en duktig scout som sikat bra med den är väldigt farlig. En annan egenskap som scouten har är att han kan erövra "points" dubbelt så snabbt i spelläget "capture the point". Scouten är en farlig fiende som är svår att träffa tack vare sin snabbhet men han är ingen match för ett bra försvar. Ett vaktorn slaktar en scout såvida han inte använder sig av "bonk! atomic punch" som gör att scouten blir osårbar men utan att kunna skjuta och när effekten tar slut rör han sig saktare ett tag.

Scouten har tre vapen, sin speciella shotgun, sin pistol och sitt brännbollsträ av aluminium. han har vanligtvis 125 hitpoints och man hittar honom under offense.

Hoppa i luften


Soldier: Fotsoldaten i laget, han som funkar till det mesta trots att han hittas under offense. Soldier är utrustad med ett raketgevär som förutom att göra hög explosiv skada kan användas till att göra "rocketjumps". Soldiern är som sagt den klass som inte fokuserar på något speciellt område utan kan vara både offensiv och defensiv och är bra att ha i de flesta situationer.

Soldier har tre vapen, sitt raketgevär, en shotgun och en spade för närstrid. han har vanligtvis 200 hitpoints och är en av de klasserna som rör sig saktare.

Maggot !

Medic: Läkaren med tyskt ursprung som firar oktoberfest med bland annat en bensåg. Medic finns under support och precis som titeln antyder så är hans primära uppgift att hela folk. För detta ändamålet har medic en "medigun" som skapar en helande stråle mellan Medic och en lagkamrat.

För att hjälpa medic att hitta de skadade så kan man genom att trycka på E kalla på en medic. Då får den som spelar medic upp en bubbla som visar var du är.

Medans man helar fylls en  Überchargemätare och när den är full kan man aktivera  Übercharge som gör både medic och den han helar odödliga under en kort tid. Detta är såklart väldigt användbart i många situationer men är speciellt nödvändigt om man ska ta sig igenom en position som fienden försvarar hårt.

En annan speciell sak med medic är att han sakta laddar upp sitt eget liv.

Medic har tre vapen, sin medigun, en nailgun som skjuter nålar som en kulspruta och en bensåg för närstrid. Han har vanligtvis 150 hitpoints.


oops, zat was not medicine
Sniper: Australiensaren med attityd, Sniper är den enda klassen i team fortress 2 som är anpassad för att skjuta över längre avstånd. Sniperns roll i laget är huvudsakligen att döda de fiender som annars kan vara svåra att komma åt, T.ex en medic eller en heavy. De är den enda klassen som alltid har möjlighet att göra headshots och ju länge de zoomar in med sitt gevär desto mer skada gör skottet.

Sniper har tre vapen, sitt snipergevär, en kulspruta och en Kukri för närstrid. han har vanligtvis 125 hitpoints.


Wanker !
 Spy: En av de mest intressanta klasserna i spelet, spy använder sig av osynlighet och förklädnader för att allmänt sabotera för fienden. Spys uppgift i laget är att infiltrera fienden på olika sätt och göra saker som hade varit svårt för andra klasser. Deras närstridsvapen är en speciell kniv som låter dem döda vem som helst med ett hugg bakifrån men den gör mindre skada när man inte hugger i ryggen.

Spyn har kan som sagt klä ut sig till vem som helst, både till fiender och medlemmar i det egna laget. När man är utklädd till fiende så kan ska man akta sig för att springa in i fiender eftersom man då stannar och då fattar den man sprang in i att man är spy( normalt sett kan man nämligen springa igenom sina lagkamrater) . Pyros kan också tända eld på en och folk skjuter gärna varandra (tf2 har ingen friendly fire) för att kolla efter spys så det är en utmaning att spela spy bra.

Spys viktigaste roll är som sagt att sabotera och förutom sin kniv för att mörda folk har de även en "electric sapper" som de kan sätta på engineers byggnader för att skada dem och till slut förstöra dem om inte engineer är i närheten för att slå bort dem.

Spy har 4 vapen, en revolver, en butterflykniv, electric sappers och deras disguise kit. spy har vanligtvis 125 hitpoints.

Still not mad
Efter att ha läst om alla klasser i tf2 så du nog förstått vad spelet går ut på och jag tänker bara tilläga dom ändringar har hänt i spelet sedan det släpptes.

I början hade alla samma vapen men senare släppte valve nya vapen till klasserna som man kunde hitta genom att spela spelet, det var ganska häftigt. ¨

Man kan t.ex göra så att sniper har en pilbåge eller så att spy får en annan revolver. Detta är något de utvecklade och såsom det ser ut nu är att man kan köpa dessa saker för riktiga pengar och jag gillar det inte alls.

Man kan fortfarande hitta dessa saker gratis om man bara spelar tillräckligt länge men jag tycker ändå inte om det. Det känns dessutom som om det har blivit för mycket, även om de nya sakerna visserligen är kul att spela med så saknar jag gamla tf2.


Cash
Men jag ska inte klaga en massa på detta, när det började komma mer och mer nya saker och det kom hattar och allt möjligt så hade jag redan spelar tf2 nog.

Då hade jag redan slutat spela och jag hade fått ut över hundra timmar av ett mycket bra spel.

Specifika betyg !

grafik - 8/10 Grafiken i tf2 var ganska snygg när spelet kom ut och den har en häftig "ritad" stil som passar spelet mycket väl.

Story - Kommer inte att betygsätta Tf2s story eftersom den är obefintlig. Man kan dock säga att valve har lagt ner mycket tid på ge karaktärerna i spelet en egen personlighet vilket är mycket speciellt för ett multiplayerspel.

Ljud - 10/10 En väldigt häftig sak med tf2 är också dess ljud, alla klasserna i spelet har massor med repliker för att ge dem en egen känsla och personlighet. spelet har också riktigt schyssta soundtracks. Det är väldigt sällan man ser något sådant i liknande spel.

Spelkänsla - 9/10 sköna kontroller och klasser som inte är alltför svåra att lära sig och med en klass som passar alla. Ett riktigt skönt spel som dessutom har humor.

I allmänhet 9/10 En stark nia till ett välgjort och mycket underhållande multiplayerspel med en mycket speciell och egen stil som har uppskattats världen över. Men nian gäller mest för det spel som var innan alla de nya uppdateringarna kom, det känns annorlunda nu men är fortfarande kul. Hade kanske fått en tia om det inte vore för att valve har utnyttjat spelets popularitet för att tjäna pengar, tyvärr.

lördag 11 december 2010

Dragon age:Origins

Dragon age origins är ett rollspel utvecklat av Bioware som är ett spelföretag som har blivit världskänt för att ha levererat några av de bästa rollspelen någonsin som t.ex. klassiska Knights of the old republic och de nyare Mass effect spelen.

Dragon age utspelar sig i Biowares helt egna fantasivärld på samma sätt som de gjorde med Mass effect men denna gången har de skapat en mer typisk medeltids inspirerad fantasyvärld.

Spelet är i grunden uppbyggt så som de flesta rollspel är. Man börjar med att skapa sin karaktär och när spelet börjar tar man sig igenom olika uppdrag för att gå upp i level och samtidigt få bättre utrustning.


En väldigt speciell sak med Dragon age: origins vid karaktärsskapandet är just dess "origins". Origin kan översättas till ursprung eller bakgrund på svenska och förutom att välja kön, ras och en av de tre klasserna i spelet så väljer man dessutom sitt ursprung eller sin bakgrund.

Det finns sammanlagt sex olika bakgrunder man kan välja till sin karaktär men det är rasen och ibland klassen man har valt som avgör vilka eller vilken bakgrund man kan välja.

T.ex så har människor bara en bakgrund tillgänglig medans dvärgar och alver har två. Men sedan om man väljer att spela som magikerklassen som antingen alv eller människa (dvärgar kan inte vara magiker) så finns det bara ett ursprung man kan välja.

Anledningen till varför jag skriver så mycket om just de bakgrunder man kan välja är för att de är mycket välgjorda och de ger en intressant och spännande start på spelet. De kan också påverka en del händelser senare i spelet och gör även att man känner en helt annan koppling till sin karaktär i än vad man annars brukar göra i ett liknande spel.

Förutom bakgrunder finns det alltså tre raser och tre klasser att välja mellan. Dessa avgör tillsammans med ens bakgrund hur man kommer att starta spelet och vilka förmågor man kommer att ha genom spelets gång.

De tre klasserna i spelet är Warrior, Mage och Rogue. En rollspelare känner direkt igen dessa klassiska arketyperna och de fungerar ungefär på samma sätt som de brukar göra i rollspel.

Warrior: Närstridskämpe som är ett måste när det handlar om att ta emot all skada med sin tunga rustning så att de som inte tåler lika mycket i ens grupp inte dör. Kan förutom skjöld och svärd använda tvåhandsvapen eller ett vapen i varje hand om man vill använda sin warrior mer för att göra skada.

Mage: Magikerna i dragon age är väldigt användbara, de kan fungera som både "glaskanoner" och helare. Båda är mycket viktiga för gruppen och jag själv använde två stycken i min grupp på fyra just av den anledningen. De kan har både förödande och helande trollformler beroende på vilken inriktning man väljer åt dem senare i spelet. Mycket bra på att kontrollera och manipulera strider, deras enda riktiga svaget är deras låga hälsa och dåliga rustning.

Rogue: Den klassiska "tjuven", jag använde dom mycket lite eftersom jag föredrar en warrior framför en rogue i de flesta situationer. De är dock den enda klassen som kan smyga runt och de är dessutom väldigt bra att ha för de är den enda klassen som kan dyrka upp lås, som låter en komma åt fler gömda godsaker.
De slåss gärna med ett närstridsvapen i varje hand eller en båge och de är bra på att göra skada och kan ta emot mer skada än en mage men de är inte i närheten av en warrior.



När man väl har valt ras,klass och bakgrund så får man i klassisk rollspelsanda bestämma hur ens karaktär ska se ut i spelet.

Och när man är klar med det så kan det maffiga äventyret börja !

Hur spelet nu börjar beror alltså på vilken bakgrund man har valt. T.ex om man har valt en human noble så börjar man i ett slott som dottern eller sonen till någon slags rik landsherre där det håller på att hända saker.

Jag vill inte avslöja något eftersom alla bakgrunder är mycket spännande och det är väl värt att testa allihop,
de är fyllda av starka känslor och händelser och ger även olika perspektiv på spelets värld. 




När man väl har kommit till slutet av början på spelet så kommer en så kallad "Grey warden" som heter Duncan och påstår att man besitter de förmågor som är nödvändiga för att bli en Grey warden.

Det är nämnligen så att Ferelden som spelvärlden heter är under attack av "Dark Spawn" som påminner en del om orcher, och Grey wardens är de som skyddar Ferelden mot dessa.



Utan att avslöja för mycket så går man senare igenom en initieringsritual och när man är klar med den så är man en grey warden.

Efter en del spännande händelser så kommer man till spelets huvuddel, som handlar  om att resa runt Ferelden för att rekrytera alla de som en gång i tiden skrivit under ett avtal åt grey wardens där det står att de måste hjälpa till att skydda Ferelden mot Darkspawn.

Piece of cake tänker man kanske, knappast ! det finns tre ställen man måste gå till och varje på varje plats är det något som gör att en sak som låter relativt simpelt istället blir ett ca 15 timmar långt äventyr.



Dragon age origins är en rollspelsupllevele som bara höjde min respekt för Bioware ännu mer. De är verkligen som många säger rollspelsgudar och nu när man kan hitta Dragon age ganska billigt i spelbutikerna så bör dem som inte har spelat det verkligen ge det en chans !

Specifika betyg !

Grafik - 7/10 Det finns en del välskapade områden i Dragon age helt klart och grafiken är snygg, men den känns ändå lite föråldrad. Vissa områden kunde blivit bättre med mer tid och nyare grafik helt enkelt.

story - 10/10 Fantastiska karaktärer och ett spel som är fullproppat med inehåll och intressanta val och en bra story ger en riktigt bra spelupplevelse.

Ljud - 9/10 Grymmt bra röstskådespeleri kombinerat med episk orkestermusik och bra ljudeffekter. Det som tar bort tian är att ljudet ibland beter sig konstigt och på olika volymer.

Spelkänsla - 10/10 det är en fantastisk spelupplevelse som har mycket klassik rollspelskänsla utan att kännas gammalt på ett sätt som bara Bioware kan.

I allmänher - 10/10 Dragon age är ett av de bästa spel jag någonsin spelat, man måste spela spelet själv och tycka om rollspel för att förstå varför. Ännu en fullträff ifrån gudarna på Bioware.
















torsdag 9 december 2010

Mount & Blade : Warband

Warband är Uppföljaren till det populära medeltida indiespelet Mount & blade.Upplägget är fortfarande
detsamma, skapa din karaktär och gör precis vad du vill dock inom spelets gränser förstås.

Och för mig är det är här som Warband faller kort, gränserna. jag hade hoppats på att denna expansionen skulle utöka single-player delen mycket mer än vad den gjorde,att den skulle tänja lite mer på spelets gränser för att skapa en mer händelserik spelupplevelse.

Denna förhoppningen uppfylldes dock bara delvis, klart att en del nya saker har lagts till, men det räcker inte för mig. Grafiken har uppgraderats från ful till mindre ful med undantag från vissa rustningar som ser mycket bättre ut än de gjorde i originalet, även om det inte säger speciellt mycket.

Som sagt, många delar av spelet har fått sig ett ansiktslyft
Men för övrigt har själva spelkonceptet i sig inte ändrats alls. En ny sak i warband är att man kan gifta sig för att bilda allianser och på olika sätt påverka politiken i Calradia.

Det är ganska begränsat och går mest ut på att förbättra sin status hos andra vasaller i det kungarike man tjänar.

Personligen har jag alltid tyckt att om man ska genomföra något som har någon riktig påverkan i Calradia så tar det drygt mycket tid till slut. Dessutom är det svårt att hålla uppe det man har åstadkommit till och med när man kör på lättaste svårighetsgraden.

Man måste bygga relationer vilket inte alltid är helt lätt eller roligt och då ska vi inte tala om att ge sig på att försöka skapa ett eget kungarike, det är verkligen svårt !

Det spelet gör bäst !

Det slutar vanligtvis med att man drar runt och plundrar byar och krigar runt en massa och det blir ju så klart enformigt i längden.

Däremot när man väl har kommit till den punkten så har man ändå spelat spelet tillräckligt länge för att man gott och väl ska ha fått ut pengarna man köpte det för.

Sen måste man tänka på att mount & blade spelen är indiespel det vill säga att de har producerats av ett litet självständigt företag. Jag hoppas att Taleworlds som har producerat spelet kan fortsätta att växa och göra mount & blade mer storslaget och tillgängligt för ännu fler gamers.


För att sammanfatta så är Warband ett bra spel, det känns bara som jag nästan lika gärna kunde fortsatt att spela Mount & Blade som jag hade en del bra mods till. Det bör verkligen nämnas att Mount & Blade spelen är gjorda för att vara modifikationsvänliga, det vill säga att spelare har gjort sina egna tillägg till spelet och det finns mycket att välja mellan.

Det var därför väldigt synd att jag inte kunde hitta några intressanta mods till warband när jag spelade det, men nu finns det säkert en del som man kan kolla upp.

Specifika betyg !

grafik - kommer inte att betygsätta grafiken eftersom Mount & blade är ett spel som verkligen inte handlar om snygg grafik eller häftiga effekter. Det är en förbättring sen originalet men inte mer.

Story - 7/10 Även om inte mount & blade spelen inte har någon direkt story så kan man istället räkna med den bakgrund man får välja till sin karaktär men även den trovärdiga medeltida miljön som Taleworlds har skapat.

Ljudet - 6/10 ljudet är tyvärr inte speciellt imponerande, det finns en del bra musik men den hör man snabbt slut på och ljudet i striderna har sina stunder men har för lite variation.

spelkänsla - 8/10 Warband har en bra känsla med sitt upplägg och enkla spelstil. Striderna är fortfarande häftiga och det som borde förbättras är ljuden och animationerna för att öka inlevelsen.

I allmänhet - 7/10 Warband kändes i slutändan inte som ett helt nödvändigt tillägg, det utökade singleplayern alldeles för lite och multiplayern är visserligen kul men det finns så många bättre multiplayerspel redan.









lördag 4 december 2010

Kane & Lynch 2: Dog days

Den stenhårda duon från Kane & Lynch har nu kommit tillbaka i uppföljaren Kane & Lynch 2. Jag minns all
den potential jag såg i Kane & Lynch och hade hoppats på mycket mer än det jag fick av uppföljaren. Jag
hoppades verkligen att IO interactive skulle ta åt sig den kritiken de fick när ettan släpptes men det känns som om de bara delvis har gjort det. Den enda riktiga förändringen jag märkte som verkligen gör skillnad är att striderna har gjorts mer balanserade.

I ettan var en del strider riktigt frustrerande eftersom det var nästan
omöjligt att hitta skydd och fienderna siktade lite för bra och var utspridda överallt där man inte såg dem.
Denna delen vill jag säga att de har gjort mycket bättre, att använda sig coversystemet har blivit mer användbart. Men kane & Lynch har fortfarande en lång väg att gå, eller varför inte springa.

Dressed to kill
Detta spelet är en brutal, dramatisk och desperat historia som utspelar sig före händelserna i Kane & Lynch.
Det handlar om en Vapenaffär som ska äga rum i Kinas Shanghai och IO interactive har faktiskt lyckats med att återskapa de smutsiga slumområdena där på ett sätt som gör att man verkligen kan sätta sig in i våra hårda antihjältars desperata och kaotiska situation.



Lynch som redan jobbar som legosoldat i shangai ringer Kane när han behöver hjälp. Det handlar om en vapenaffär som ska ge dem båda tillräckligt med pengar för att de ska kunna lägga ner sina våldsamma liv och vara med dem de älskar. Men som vanligt när det gäller Kane och Lynch så går saker åt helvete på ett väldigt mänskligt och trovärdigt sätt och det är här som Kane & Lynch spelen briljerar.


Slå din sista sjua
Utan att vilja avslöja för mycket av storyn så skiter det som sagt sig och det känns snart som om man krigar mot hela den beväpnade delen av Shanghai.

Men spelet faller kort, även om IO interactive har skapat ett spel som är bättre än det förra så har dom fortfarande inte gett oss mer än en halvupplevele. På ena sidan har vi en bra story och en intressant berättarstil med mycket mogen brutalitet, och på andra sidan har vi en halvfärdig shooter som behöver slipas mer.



För även om man kan sätta sig in i huvudpersonernas desperata situation så gör det inte mycket nytta när kontrollerna känns klumpiga och den allmänna kvaliten på spelet som shooter känns mycket tveksam.

Cover systemet behöver fortfarande förbättras och känslan i vapnena är bristfällig. Spelets taskiga ragdollfysik bidrar också till att många vapen känns mesiga. Ytterligare en dålig sak är AIn, den fungerar för det mesta okej men jävlar vad dum den kan vara ibland. En av de mest konstiga sakerna är när fiender av någon anledning totalignorerar en för att de skjuter på en lagkamrat. Då menar jag att man kan gå upp till dem och blåsa skallen av dem utan att de gör något även fast de ser en.

Specifika betyg !

Grafik - 5/10 förjävligt föråldrad, en shooter ska inte ha så dålig grafik. Det är dessutom dummt att de har i princip samma grafik sen ettan om jag minns rätt.

Story - 8/10 Jag gillar storyn i Kane & Lynch 2, den är väldigt bra för att komma från en shooter dessutom. Det är inte det att själva storyn är speciellt nyskapande eller annorlunda, det handlar mest om hur den berättas.

Spelkänsla - 5/10 mycket klen, för många brister som verkligen inte borde funnits där om de bara hade lärt sig av sina misstag från ettan.

I allmänhet - 6/10 Om man hittar detta spelet till kraftigt reducerat pris borde man fundera på att köpa det. Annars har spelet fortfarande för många brister och en alldeles för kort kampanj för att vara värt något högre pris.

måndag 29 november 2010

Dead rising 2

Dead rising 2 är uppföljaren till Dead rising och ja vad ska man säga...... det märks.Dom som har
spelat ettan vet precis vad de har att vänta och dem som inte har det kan fortsätta läsa helt enkelt.

Jag vill vara tydlig här, har man spelat Dead rising och tyckt om det så pass att man kan tänka sig
att betala för mer av i princip exakt samma spel, så borde man absolut köpa 2:an. Jag har själv spelat
Dead rising och tyckt att det var helt okej, men efter att ha spelat nummer två så känner jag mig inte
alls imponerad.

För att vara helt ärlig så tror jag nog den enda anledningen till att jag spelade
igenom hela spelet överhuvudtaget är att jag denna gången spelade på PC vilket ger lite variation.
Men jag är inte hård utan anledning, Dead rising 2 är helt enkelt en nästan identisk kopia av
föregångaren och det är knappast positivt enligt mig. 

KNIFEGLOVES ! AWESOME !
Så i ettan var man fast i ett stort köpcenter, det är man igen ! yay ! fast denna gången kallas det för Fortune city och det finns kasinos också. Upplägget är detsamma, man springer runt och dödar zombies, räddar överlevande och gör uppdrag. istället för att ta bilder som i ettan för att få erfarenhet och gå upp i level så ska man bara kötta så många zombies som möjligt istället !

Spikar genom ett brännbollsträ ? AFAN !

Men något nytt måste det väl ändå finnas ? jo, man kan bygga sina egna vapnen nu ! det är inte ett dåligt tillägg men sen eftersom de inte har ändrat NÅGONTING annat med spelet så blir det någonstans smått drygt att banka skiten ur odöda americans. Man kan till exempel som bilden visar banka in spikar i ett brännbollsträ och bilden ovanför visar knifegloves, som är ett par boxningshandskar med knivar fastsatta i dem.


Precis som i ettan kan man plundra kläder och byta frisyr

Man spelar som Chuck Greene som är en ensamstående pappa ! en stor del av spelet går ut på att man måste hitta en medicin till hans lilla dotter Katey som kallas zombrex, Jättegulligt. Ännu en stressande uppgift som man måste klara av annars förlorar man spelet. Zombrex är förstås väldigt sällsynt och förutom den första dosen så får man ingen hjälp att leta ! ganska surt om man lyckats spara utan att ha möjlighet att hinna skaffa zombrex till Katey, då får man börja om.


Hon ber iallafall om ursäkt !

För att summera alltihopa så är Dead rising 2 ingen katastrof, det handlar mest om man har spelat ettan eller inte.
Har man inte gjort det spelar det ju egentligen ingen roll att det är likadant och då kanske det är värt pengarna om man gillar att mosa zombies.

Så för dem som spelat ettan......nä, det är inte värt pengarna, köp något annat. 

Specifika betyg !

Grafik - 7/10 Inte det mest grafiska spelet men det är inte direkt fult heller, grafiken har dock inte fått mycket förbättringar sen föregångaren.

Story - För att vara helt rättvis tänker jag inte ens betygsätta storyn, den är flummig. Men det är ett zombiespel där man spelar stålpappan så jag tänker inte ens börja.

Ljud  - 6/10 Inga schyssta soundtracks eller något i den stilen, ett helt okej röstskådespeleri men inget speciellt här.

spelkänsla - 6/10 Väldigt oförändrad sen ettan. Känslan av att kötta zombies varierar väl från person till person....

I allmänhet - 6/10 Hade gladeligen gett lägre poäng om det inte vore för att de la till ett Co-op läge och spelet är trots sin fantasilöshet fullt spelbart och jag hittade inga störiga buggar. Annars en besvikelse eftersom jag hade hoppats på något annat än en kopia på originalet.






lördag 27 november 2010

Call of duty:Black ops

Call of duty: Black ops är det senaste spelet i en av världens mest populära fps serier genom tiderna.
Den här gången utspelar det sig under olika delar av kalla kriget och till och litegrann under andra
världskriget. Det som slog mig mest med Black ops var att det var väldigt varierat när man jämför med
de andra Call of duty spelen.

Man får kriga i bland annat Vietnam och Ryssland och man får styra både
helikoptrar och båtar och eftersom spelet utspelar sig över en viss tidsperiod så finns det många nya
Vapen. Man får som sagt göra en del annat än att bara springa runt och skjuta hela tiden och även om
de andra COD spelen också hade en del sånt så är Black ops tveklöst bäst på det. Treyarch har lyckats
att hålla adrenalinet uppe samtidigt som storyn är den bästa i något COD spel även om den inte är
direkt nyskapande. Det är en klassisk konspirationshistoria som kretsar kring det hemliga kemiska
supervapnet Nova 6 som kan utplåna det mesta.

DU DÄR ! Gör allting !
Spelets första uppdrag utspelar sig på ön Cuba där man har till uppdrag att mörda Fidel Castro.
Man slängs in i den bekanta Call of duty känslan och det som har ändrats mest är fortfarande vapnen.
Men desto längre in i spelet man kommer desto intressantare blir det och det blir även en mer varierad
spelupplevelse.

BOOM HEADSHOT ! var tvungen :p

Ett av ställena man hamnar på senare är Vietnam. Det är faktiskt flera av uppdragen som utspelar sig i Vietnam så man får
göra en hel del där. Man får smyga, åka båt och flyga helikoptrar, och såklart får man slåss mot horder av vietnameser och vid vissa tillfällen även ryska spetznaz.

U Ruski ?

Det finns till och med ett uppdrag där man får slåss i slutet av andra värlskriget och det är som sagt kul att Treyarch har
gjort en så varierad shooter upplevelse. Även om jag känner igen vapnen från World at war så är det ändå en kul blandning.


This machine

Vid ett par tillällen flyger man som sagt även helikopter. Även om COD även förut haft sekvenser där man styrt diverse kanoner på flygplan och liknande så är det nya här att man får flyga helikoptern själv. Det är förstås ganska begränsat och mycket förenklat, man kan inte flyga upp och ner utan höjden ändras automatiskt och jag tror inte det går att krocka i saker. Men det är fortfarande en häftig grej som ger lite variation åt pangandet.

Goddag Yxskaft
För att summera så är Black ops en häftig actionupplevelse med inte mycket att klaga på. Den enda saken som jag tycker är värt att nämna är AI:n, bara i COD har jag varit med om en så frustrerande dålig lagkamrats AI. Lagkamraternas AI är som sagt väldigt dum, det som är frustrerande är att de ger en verkligen INGEN hjälp. De tvingar en alltid att vara förste man som ska avancera men de ger absolut ingen täckning och de låter ibland fiender springa rakt förbi dem utan att de verkar märka det ens. De är inte heller speciellt duktiga på att slåss i allmänhet, deras skott skadar mindre än ens egna och de är som vanligt odödliga. Allt detta spelar förstås mindre roll beroende på vilken svårighetsgrad man kör men eftersom jag kämpade igenom på svåraste så märktes det extra mycket hur lite hjälp ens lagkamrater var.

Specifika Betyg !

Grafik 8/10 - Fortfarande övertygande men man har inte direkt gjort några framsteg. Motorn känns som en blandning av Modern warfare 2 och World at war.

Story 8/10 - En mycket spännande story för att vara en shooter och dessutom en intressant twist i slutet av spelet.

ljud 10/10 - Episk krigsmusik och saftiga vapenljud kombinerat med ett bra röstskådespeleri, vad mer kan man begära ?

Spelkänsla 8/10 - Det är egentligen bara den korkade AI:n som drar ner på spelkänslan och spelet är annars packat med varierad och dramatisk action.

I allmänhet 8/10 - Hade kunnat få högre om inte AI:n var så dum. Det är inte precis det första COD spelet som har fått denna kritiken och man tycker att de borde ha lärt sig vid det här laget. Fortfarande ett mycket underhållande spel som kan bli en mycket bra julklapp.